är min största avkoppling. 4500 kvadratmeter naturtomt, som lånar sig till mina omsorger och drömmar. Bevakad av stora ekar, magnifika stenblock och nyfikna kossor går jag mina rundor och drömmer om nästa projekt. Njuter av tystnaden, fågelsången och dofterna. Sekatör och planteringsspade i hand; ändrar lite här, klipper lite där, gräver upp, flyttar om och planerar. Kan man ha det bättre?
Translate
söndag 20 januari 2013
Rådjur...
... visst är de söta, men...
de har en glupande aptit.
Och inte nöjer de sig med fågelmaten heller, även om den här verkar föredra den. Nötskrikan sprätter friskt bland fröer och jordnötter, så det finns gott om mat på marken. Bilderna är tagna igår genom fönstret.
Oj, dom vill inte jag ha i trädgården hur söta dom än är! Trots det så finns dom på rätt nära avstånd och frågan är bara hur länge till dom håller sig borta från min trädgård!?
Med tanke på Nötskrikan som "slänger" ut frön i slösande syfte, gjorde vi gallertunnlar kring fröhusen för att hindra slösandet. Det fungerar perfekt och Nötskrikorna äter av ister och nedfallna frön.
Nog för att de är fina, de där rådjuren....men... Här övernatter de under äppelträden och granen. Det finns fem gropar. De har ätit buskpionknoppar, så jag blir ledsen bara jag tänker på det. Däremot blev jag glad över att du redan bestämt dig för att följa med i min nya blogg! /Anette
Oj, dom vill inte jag ha i trädgården hur söta dom än är! Trots det så finns dom på rätt nära avstånd och frågan är bara hur länge till dom håller sig borta från min trädgård!?
SvaraRaderaMed tanke på Nötskrikan som "slänger" ut frön i slösande syfte, gjorde vi gallertunnlar kring fröhusen för att hindra slösandet. Det fungerar perfekt och Nötskrikorna äter av ister och nedfallna frön.
Ha det gott /bea
Söta är dom men....... hoppas dom inte förstör för mycket ,kram Nette
SvaraRaderaNog för att de är fina, de där rådjuren....men...
SvaraRaderaHär övernatter de under äppelträden och granen. Det finns fem gropar. De har ätit buskpionknoppar, så jag blir ledsen bara jag tänker på det.
Däremot blev jag glad över att du redan bestämt dig för att följa med i min nya blogg!
/Anette
Naturen inpå knuten, eller hur. Söta, men vad hjälper det om de förstör.
SvaraRaderaKram