Efter en extremt regnig helg skiner solen igen. Vad passar då bättre än att visa solens blommor från Kebnekaisaresan - de gula.
Fjällviolen går inte att ta miste på. Den tycker om fuktig mark och växer ofta många tillsammans.
| Viola biflora |
Smörboll kallade mormor för bullerblomster. Jag minns att man kunde hitta någon enstaka där hon bodde när jag var liten. I Kebnekaiseområdet växer de rikligt. Bilden är tagen "på upploppet" in till fjällstationen.
| Trollius europaeus |
Rosenrot är vanlig i fjällen men fridlyst liksom smörbollen.
Den vill också ha fuktig mark och ofta hittar man den bland klippor och stenar. Förutom i fjällvärlden ska den också finnas i Bohuslän.
Den vill också ha fuktig mark och ofta hittar man den bland klippor och stenar. Förutom i fjällvärlden ska den också finnas i Bohuslän.
| Rhodiola rosea |
| Pedicularis sceptrum-carolinum |
Kung Karls spira, Västerbottens landskapsblomma, är också fridlyst. Den är uppkallad efter Karl XII. Dessa exemplar växte typiskt nog på en myr nära sjön Ladtjojaure.
Gullris ser man mycket av. Jag vet inte om detta är underarten fjällgullris men solig är den och fjärilarna tyckte också om den.
| Solidago virgaurea |
Regnbågen och jättegrytorna får avsluta inslaget om solens blommor. Regnbågen underhöll oss under eftermiddagen genom att visa sig i olika skepnader den dagen vi besökte jättegrytorna och järvstenen. Sonen inspekterar jättegrytorna på nedersta bilden.