Folkfest

 Förra helgen var Ironman i Kalmar för andra året. Klockan sju börjar simningen på 3.8 km. Då sover jag fortfarande. 

 När jag har masat mig upp har alla simmare kommit upp ur vattnet och hunnit cykla en bra bit. Många har redan hunnit över Ölandsbron, ner till södra Öland, vänt och kommit tillbaka för varvning och styr kosan norrut. Cyklingen är 18 mil.

Publiken står i flerdubbla led i flera kilometer norrut från Kalmar. En del tar en fikapaus i gröngräset...

 ...och någon passar på att ordna loppis när stan är full av folk.

Efter cyklingen väntar ett maratonlopp, 4.2 mil. Upploppet på Storgatan slutar på Stortoget utanför domkyrkan. Tre gånger varvar de innan målgång.

 Alla uteserveringar är fulla av folk som umgås och hejar på de tävlande. På stortorget är två läktare monterade så att fler får plats och kan se.

 Förbi fängelset och över träbron in till Kvarnholmen igen.

 Segrare blev en tysk. 

Klockan 23 gick (sprang?) de sista i mål, 16 timmar efter start. Då hade jag åkt hem för länge sen. Trött i hela kroppen! Och jag som bara promenerat och stått i 6 timmar... Vilken makalös bedrift de gör järnmännen och järnkvinnorna!